Verksamheten

Maria Förskola startade sin verksamhet på Södermalm redan 1872 och kallades på den tiden Barnkrubba. Till att börja med var den inhyst i en träkåk på Hornsgatan 87, för att sedan under en kortare period finnas i Wirvachska gården på Hornkroken 1. Från 1903 bredrevs verksamheten på S:t Paulsgatan 8.

Då det stod klart att huset på S:t Paulsgatan skulle rivas, för att ge plats åt en modernare fastighet, flyttades verksamheten till Cederborgska villan i maj 1939. Verksamheten bestod då av 5 anställda och runt 80 barn. Tanken var att alla barn skulle flytta tillbaka då det nya huset stod färdigt, men i slutändan blev det bara de minsta barnen som flyttade. De äldre barnen, 3 till 7-åringarna, stannade kvar i Cederborgska villan.

Hösten 1986 flyttade småbarnsavdelningen till de nuvarande lokalerna på Bastugatan 31.

Sedan 1995 bedrivs förskolan av en ideell privat förening där styrelsen består av 10 ledamöter varav minst en är föräldrarepresentant. På förskolan finns ett förskoleråd bestående av föräldrarepresentanter från samtliga avdelningar. Sammankallande i förskolerådet representerar föräldrarna i styrelsen.

Om Cederborgska Villan

Efter Mariabranden uppfördes 1760 ett hus i hörnet av Blecktornsgränd 3 och Bastugatan 20. Byggnationen gjordes på rester av gamla kvarnen Stora Pryssan, som brunnit ned redan 1702. Delar av väggarna i nuvarande kök, beläget i husets källarvåning, är rester från den tiden. Ägare av huset var då bryggaren Jacob Conrad Kahlbrecht. Huset reparerades och en tillbyggnad utfördes 1774 av Daniel Ehrenfriedt Zickerman.

År 1879 fick huset sitt nuvarande utseende. Huvudbyggnaden byggdes då till med en träveranda. Huvudbyggnaden fick i det nordöstra hörnet ett åttakantigt torn med stora rundbågsformade fönster och ett svängt tak. Taket kröntes med en gjutjärnsbalustrad, möjligtvis inspirerad av en svajande mastkorg, varifrån man kunde speja ut över riddarfjärden.

Richard Gustafsson, porträtt av Carl Larsson

Den sista byggnationen utfördes av dåvarande ägaren Richard Gustafsson (1840-1918). Han försörjde sig på olika sätt innan journalistiken och författandet tog överhand. Han var rättegångsreferent på Dagens Nyheter och skrev även andra artiklar som publicerades i dagspressen. Senare skrev han sagor som inte bara blev populära i Sverige utan som även översattes till tyska, engelska och franska. År 1869 startade Gustafsson skämttidningen Kasper. Tidningen blev populär och pengarna strömmade in. Efter ett tiotal år kunde han köpa huset uppe på Mariaberget. Även redaktionen för tidningen flyttades till villan. Där såg man ofta tidningens duktige tecknare, den unge Carl Larsson, komma och leverera sina alster.

Richard Gustafsson hann med mycket under sitt liv. Han skrev revyer och ett hundratal teaterpjäser, gav ut de första 25-öresböckerna, och tillhörde vid två tillfällen riksdagens andra kammare. Han var stadsfullmäktigeledamot, stiftade Stockholms-gillet och tog initiativ till återupplivandet av julmarknaderna på Stortorget i Gamla Stan.

En senare hyresgäst i huset var rådmannen Allan Cederborg. Efter honom kom huset att kallas Cederborgska villan. Det var inför hans inflyttning som huset ställdes i ordning, centralvärme och övriga bekvämligheter installerades. I husets källare iordningställdes en förnämlig vinkällare. Cederborg var jurist, kommunalman och socialpolitiker. Bland mängden av hans uppdrag märks ordförandeskapet i Stockholms stadsfullmäktige 1920-1927 och i Statens Arbetslöshetskommision från 1923. Från 1918 var han även verkställande direktör i Stockholms stads Brandförsäkringskontor.